På torsdagen kom beskedet att IF Metall ger upp strejken mot Elon Musks Tesla. Företaget har helt enkelt använt sin överlägsna kapitalmakt till att köpa ut de strejkande och man får gå tillbaka till trettiotalet, till tiden före Saltsjöbadsandan, för att hitta ett lika svinaktigt beteende från en arbetsgivare.

Jag tror visserligen inte att detta omedelbart hotar den svenska modellen, men nederlaget försvagar den. Och man kan vara säker på att landets nyliberaler nu jublar över fackets nederlag och än värre: att fler transnationella företag nu börjar tänka i samma banor som biljonären Elon Musk.

Detta är en läxa, ja en lektion i marxism, för svensk och internationell fackföreningsrörelse och för arbetarrörelsen och vänstern i stort. Den fackliga solidariteten måste stärkas över nationsgränserna. Och även facken själva måste tänka igenom vad det innebär med konflikter på arbetsmarknaden. Facken har ju i princip vant sig av med att strejka.

Under Teslastrejken har IF Metall gjort olika misstag, som gjort de strejkande besvikna. Företagen har vant sig vid ganska lydiga fackföreningar och i det stora kapitalistiska landet, USA, är facken sen länge svårt tillbakaträngda.

Men läxan är också ideologisk: Teslas beteende speglar den tilltagande arrogansen hos ett litet kapitalistiskt elitskikt. De kan göra nästan som de vill. I synnerhet som kapitalismkritik knappt längre syns hos de politiska partierna, inte ens hos dem till vänster.

Vakna!