Anders Lindblad: Det här har vi inte sett sedan 1976

Andreas Almgren tog hem VM-guldet i halvmaraton, före kenyanen Nicholas Kipkorir, på Köpenhamns gator. Foto: Bax Lindhardt/Scanpix Denmark

EM-guldet på 10 000 meter var en bragdartad uppvisning. VM-guldet i halvmaraton smäller ännu högre. Andreas Almgren har på fem veckor sprungit rakt in i den svenska idrottshistorien.

Detta är en krönika. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.

Andreas Almgren är inte från en annan planet – det ser bara ut så. VM-guldet i halvmaraton på Köpenhamns gator är en av svensk friidrotts allra största bedrifter genom tiderna.

Det lär ta ett bra tag innan 31-åringen från Turebergs FK i Sollentuna är nere på jorden igen efter bragdloppet över 21,1 kilometer. 

Det är nämligen prestationer av himmelska höjder som Almgren bjuder oss vanliga dödliga på. VM-guldet spurtades hem efter ett fulländat genomfört lopp, tekniskt, taktiskt, fysiskt och mentalt.

Almgren förbättrade sitt eget europarekord med förkrossande 35 sekunder till 58,06. Sprang ifrån den ena världslöparen efter den andra – och blev den förste europén att ta hem VM-guldet i halvmaraton sedan italienaren Stefano Maldini 1996. 

Sedan dess har afrikanska löpare dominerat totalt. Nu har Andreas Almgren brutit ytterligare en barriär. Han spurtslog kenyanen Nicholas Kipkorir, som hade den bästa tiden in i fältet in i mästerskapet med nästan en minut. Bronset togs av dubble olympiske mästaren (5 000 och 10 000 meter), Joshua Cheptegei, Uganda, han som också har tre VM-guld på 10 000 meter och är innehavare av världsrekorden på både 5 000 och 10 000 meter. 

Bakom Almgren togs placeringarna två-sex av afrikanska löpare. Konkurrensen i långdistanslöpning är världsomspännande, vilket förhöjer svenskens bragdlopp. Inte sedan OS i Montreal 1976, då Anders Gärderud såg östtysken Frank Baumgartl snubbla på sista hindret och polacken Bronislaw Malinowski också få ge sig över upploppet, har en blågul manlig löpare tagit guld i VM- eller OS-sammanhang. Det sätter perspektiv på Almgrens VM-guld.

Det är både Gunder Hägg- och Anders Gärderud-känsla över Almgrens löpsteg: vackert, följsamt och effektivt. Men vägen till medaljerna – minns att Almgren också tog VM-brons på 10 000 meter i Tokyo i fjol – har varit långt ifrån spikrak. Efter VM-bronset som 19-årig junior på 800 meter 2014 handlade det mesta om skador och elände för Almgren i flera år.

Han var nära att ge upp karriären efter olika stressfrakturer, knäskador med mera, men vägrade att ge upp. Istället satsade han på allt längre distanser, hittade rätt med ny typ av träning och har de senaste åren sprungit in i den absoluta världseliten på distanser från 3 000 meter upp till halvmaraton. 

EM-guldet för fem veckor sedan i Birmingham på 10 000 meter var en bragdartad uppvisning, där han sololöpte på väg mot segern i åtta kilometer till nytt mästerskapsrekord.

Det ska inte vara möjligt, egentligen, men Almgren gjorde som skidlöparen Johan Olsson i VM i Val di Fiemme 2013, där Olsson drog ifrån konkurrenterna tidigt för att ta ett klassiskt och minnesvärt guld.

Det gav Johan Olsson Svenska Dagbladets bragdguld senare det året. Och givetvis kommer Andreas Almgren att vara en av de hetaste kandidaterna när bragdnämnden samlas för sammanträde den första tisdagen i december senare i år. VM-guldet i halvmaraton förstärker utan tvekan Almgrens redan starka kandidatur.

Konkurrensen kommer framför allt från OS-guldmedaljörerna i längdskidor, skidskytte och curling, men även från Ebba Årsjö, tre guld i alpint i Paralympics, samt Felix Rosenqvist, seger i racingklassikern Indy 500. 

Andreas Almgren är dessutom inte klar för året! Den 1 november gör han en högintressant maratondebut i New York Marathon. Almgren har aldrig sprungit så långt tidigare (42 195 meter) i tävlingssammanhang, men efter VM-guldet på halva distansen måste han ses som en outsider till topplaceringarna i New York. 

Det är också maraton som han tänker satsa på längre fram i karriären – om han bara får hålla sig skadefri förstås – dock inte förrän efter OS i Los Angeles 2028. 

Där är det först och främst 10 000 meter som gäller, precis som i VM i Peking nästa år. Där – och i OS om två år – är siktet inställt på guld. Igen.