I Ekots partiledarutfrågning den 3 augusti konfronterades Ebba Busch med uppgiften att vårdköerna, tvärt emot vad hon själv hävdat, hade ökat kraftigt. SR-journalisten sade att när dagens kösiffror jämförs med situationen före pandemin är ”vårdköerna betydligt längre idag än innan 2019 – en tredjedel längre”.

Nu har Kristdemokraterna anmält inslaget till Granskningsnämnden för bristande saklighet och opartiskhet. Partiet hävdar att uppgiften om 30 procents längre köer är felaktig och har som stöd bifogat beräkningar från Regeringskansliet och mejlväxling mellan Regeringskansliet och Sveriges Radio. KD menar att felet kan ha haft en direkt valpåverkan.

Det är i grunden en strid om siffror.

Direkt efter utfrågningen frågade Regeringskansliet Ekot hur man kommit fram till sina slutsatser. SR svarade att man jämfört januari–juni 2019 med samma månader 2026 och använt SKR:s väntetidsdatabas. Men när Regeringskansliet bad att få ta del av själva uträkningen blev svaret nej.

”Vårt underlag och sammanställning är arbetsmaterial, och det brukar vi inte dela med oss av externt”, svarade Ekots producent.

”Inte en chans att förstå hur ni räknat”
I mejl till SR har Sara Hummerdal, pressekreterare hos sjukvårdsminister Elisabet Lann, kritiserat Ekots agerande:

”[Ni] framför siffror i intervjun med Ebba Busch som inte går att bemöta eftersom vi inte har en chans att förstå hur ni räknat.”

Hon vänder sig också mot hur frågan senare diskuterades i SR:s podd Det politiska spelet – som dock inte omfattas av KD:s anmälan:

”Det som sedan sägs i Det politiska spelet är mycket långtgående och insinuant. Lyssnaren får bilden att vårdkösiffrorna är ett påhitt från Kristdemokraterna som inte går att granska.”

Hummerdal framhåller samtidigt att regeringens siffror inte är framtagna av KD:

”Statistiken kommer inte från en politisk stab, det är i grunden SKR:s siffror, och det är Socialdepartementets och Finansdepartements opolitiska tjänstemän som har hanterat siffrorna.”

Efter att Regeringskansliet gjort egna beräkningar krävde hon att SR skulle rätta:

”Ni har inte velat dela med er av er data vilket innebär att det dröjt många veckor innan vi själva, efter gediget statistiskt detektivarbete nu har hittat orsaken till er beskrivning. Sveriges Radio måste gå ut med en rättelse omgående.”

SR avvisade kritiken och någon rättelse blev det inte. Publiceringschef Sofia Söderholm svarade att Ekot varit transparent med hur beräkningen gjorts och vilka källor som använts, men att redaktionen av princip inte lämnar ut arbetsmaterial.

Regeringskansliet visar hur man räknat
Kristdemokraterna har med anmälan bifogat ett detaljerat material från Regeringskansliet. För den period som Ekot tittat på går det i Regeringskansliets material att följa siffrorna månad för månad. När de nio regionerna som bytt journalsystem räknas bort minskar det genomsnittliga antalet personer som väntat mer än 90 dagar från 67 002 under januari–juni 2019 till 58 413 motsvarande period 2026. Det är en minskning med 12,8 procent.

Det betyder inte automatiskt att Regeringskansliets beräkning ger den riktiga bilden av vårdköerna. Men Regeringskansliets beräkning går att syna. Det gör inte Sveriges Radios.

Det är särskilt intressant eftersom parterna på flera viktiga punkter säger sig ha gjort samma sak: använt SKR:s databas, jämfört januari–juni 2019 med januari–juni 2026 och räknat bort samma nio regioner.

Ändå blir resultaten motstridiga: minus 12,8 procent hos Regeringskansliet och plus cirka 33 procent hos Ekot. Hur skillnaden uppkommer går inte att avgöra utan att få se Ekots uträkning.

I fredags återkom Ekot till frågan. Enligt Ekot bekräftar SKR, där SR hämtat sina uppgifter, att radion har använt korrekta siffror.

”Ekot kommer inte att rätta något och kommer att försvara publiceringen i Granskningsnämnden”, säger publiceringschef Sofia Söderholm enligt Ekot.

Men SKR:s bekräftelse löser inte den grundläggande frågan. Att de siffror som använts är korrekta är inte nödvändigtvis samma sak som att beräkningen och slutsatsen är riktig. Utan SR:s underlag går det inte för en utomstående att återskapa beräkningen och förklara varför resultatet skiljer sig så kraftigt från Regeringskansliets.

Lär knappast fällas
NMI:s bedömning är att anmälan sannolikt inte leder till att Sveriges Radio fälls.

Granskningsnämnden brukar undvika att utreda och själv avgöra sakfrågor och fastställa vilken av konkurrerande beräkningar som är riktig. När SR hänvisar till SKR som källa och dessutom till att SKR står bakom de uppgifter som använts är det sannolikt tillräckligt för att inslaget ska frias.

Men det lämnar en journalistisk fråga obesvarad: Hur kom SR fram till sina siffror?

Oviljan att lämna ut materialet kan knappast handla om källskydd. Det är SR:s egen beräkning som efterfrågas. Regeringskansliet har redovisat sitt underlag och sina beräkningar. Sveriges Radio har hittills valt att inte göra det.

Inom några veckor ska SR yttra sig till Granskningsnämnden. Då visar det sig om radion också kommer att redovisa den uträkning som hittills hållits intern.