Sedan Rysslands invasion av Ukraina 2022 har EU-ländernas försvarspolitik genomgått den största omställningen i modern tid. Försvarsbudgetarna har höjts, Nato har vuxit och beställningarna till försvarsindustrin har skjutit i höjden. En av de stora vinnarna är Saab, vars aktie, justerad för aktiespliten 2024, stigit omkring 13 gånger sedan början av 2022 samtidigt som bolagets försäljning och orderbok vuxit kraftigt i spåren av upprustningen och Sveriges Nato-medlemskap. Miljardordrarna fortsätter att strömma in och Jacob Wallenberg har varnat för att Europa ännu inte är förberett för fred.

Beslutet att gå med i militäralliansen Nato den 7 mars 2024 drevs i hög grad av kriget i Ukraina och den ökade oron för ett ryskt angrepp mot fler europeiska länder. Försvarsindustrin har samtidigt varit en av de sektorer som gynnats mest av den nya säkerhetspolitiska situationen.

Samtidigt fattades beslutet utan en folkomröstning, efter nära 200 år av svensk alliansfrihet – även om Sverige under lång tid haft ett omfattande samarbete med Nato.

En av dem som anmärkningsvärt nog deltog i regeringens förberedande möten inför ett svenskt Natomedlemskap var Jacob Wallenberg, en av de mäktigaste företrädarna för Wallenbergsfären och ordförande för Investor. Mötena ägde bland annat rum under 2022, året då Sverige ansökte om medlemskap.

LÄS ÄVEN: Kristersson jublar över 1000 miljarder till Ukraina: ”Nyckeln till framtida fred”

Samtidigt har försvarsjätten Saab, där Wallenbergsfären har ett avgörande ägarinflytande genom Investor, sett en kraftig tillväxt i spåren av det nya säkerhetsläget. Bolaget har stora intäkter från avancerade vapensystem för mark-, sjö- och luftförsvar – system som bland annat levererats till Ukraina och som efter Sveriges Natoanslutning behövs för att bygga upp den svenska försvarsförmågan till alliansens krav.

Tidningen Expressen har rapporterat att Jacob Wallenberg deltog i ett för allmänheten insynsskyddat högnivåmöte i Helsingfors om Nato som ägde rum i början av april 2022, där bland andra Sveriges dåvarande finansminister Mikael Damberg (S), Sveriges dåvarande överbefälhavare Micael Bydén, Finlands president och finska näringslivstoppar närvarade.

LÄS ÄVEN: Svensk oligarki – Wallenberg med och fattar de tunga politiska besluten

Efter mötet dröjde det omkring en månad innan Sverige formellt ansökte om Natomedlemskap. I samband med processen gick Jacob Wallenberg offentligt ut och argumenterade för ett svenskt medlemskap i militäralliansen.

– Vi ser det som positivt att Sverige nu ansöker om medlemskap i Nato och att det finns en bred politisk majoritet bakom regeringens beslut och ansökan, skrev Jacob Wallenberg i en kommentar till Dagens Industri.

Sveriges inträde i Nato. Kristersson med USA:s tidigare utrikesminister Blinken under president Biden. Foto: Tom Samuelsson / Regeringskansliet

Samtidigt har flera europeiska regeringar och EU-ledare synkroniserat argumenterat för omfattande satsningar på försvar och försvarsindustri. De har varnat för att Ryssland på sikt kan utgöra ett hot även mot andra europeiska länder och framhållit att ett starkare försvar är nödvändigt för att avskräcka framtida aggression.

Kritiker menar däremot att den växande upprustningen också innebär mycket stora ekonomiska vinster för försvarsindustrin och dess ägare på skattebetalarnas bekostnad.

LÄS ÄVEN: Sveriges regering: Ukrainska män får inte fly – de ska kämpa och vinna mot Ryssland

Ett av de företag som gynnats mest av det kraftigt försämrade säkerhetsläget i Europa efter Rysslands invasion av Ukraina är svenska Saab, där Wallenbergkontrollerade Investor är största ägare. I takt med att många europeiska länder och Nato kraftigt har ökat sina försvarsanslag har Saab sett en rekordstor ökning av både försäljning och orderingång.

Mellan 2023 och 2025 ökade Saabs omsättning från 51,6 miljarder kronor till 79,1 miljarder kronor – en ökning med drygt 53 procent på två år. Samtidigt nådde orderingången rekordnivåer och orderstocken uppgick vid utgången av 2025 till omkring 275 miljarder kronor, vilket ger bolaget arbete under många år framöver.

Saab har därmed blivit en av de stora börsvinnarna i det nya säkerhetspolitiska läget. Aktien har stigit omkring 13 gånger sedan början av 2022, justerat för aktiespliten 2024. Utvecklingen har drivits av den kraftigt ökade efterfrågan på försvarssystem från Sverige, Nato-länder och andra internationella kunder.

LÄS ÄVEN: Dagerlind: Syriska och eritreanska flyktingar – men ukrainska desertörer

Den största ägaren i Saab är Investor, det börsnoterade investmentbolag som är en central del av Wallenbergsfären. Investor äger omkring 30 procent av kapitalet och närmare 40 procent av rösterna i Saab.

Wallenbergstiftelserna är samtidigt de långsiktigt dominerande ägarna bakom Investor genom sitt innehav och sin kontrollstruktur. Genom Investor och andra ägarintressen kopplade till Wallenbergsfären har familjen ett betydande inflytande över Saab och bolagets strategiska utveckling.

Marcus Wallenberg och statsminister Ulf Kristersson / Montage av Samnytt. Foto:  Foto: Ninni Andersson / Regeringskansliet Ny miljardaffär med Nato

Under de senaste veckorna har framför allt Saab tecknat nya kontrakt till ett sammanlagt värde som överstiger 100 miljarder kronor.

I slutet av maj meddelade Saab och statsminister Ulf Kristersson (M) att Ukraina ska köpa 20 Jas Gripen E/F-flygplan. I slutet av juni tecknade Saab det första kontraktet, värt cirka 24,6 miljarder kronor, för leverans av 16 Gripen E.

Därutöver ska svenska skattebetalare finansiera en donation av upp till 16 Jas Gripen C/D till Ukraina, vilka sedan ska ersättas genom att Sverige beställer nya flygplan från Saab.

– Vi ersätter de plan vi donerar med nya flygplan till det svenska flygvapnet, meddelade Kristersson vid pressträffen.

Samtidigt pågår förhandlingar som på sikt skulle kunna öppna för en betydligt större affär. Enligt uppgifter i media ska Ukraina sammanlagt vara intresserat av uppemot 150 Jas Gripen-flygplan från Saab.

Zelenskyj och Kristersson hos Saab. Foto: Regeringskansliet / Faksimil Ulf Kristersson Facebook Jätteordrar regnar in

Utöver stridsflygplan har Saab även en stark position inom marina försvarssystem. Genom Saab Kockums, som ingår i Saab-koncernen, utvecklar och bygger bolaget bland annat ubåtar.

Polen har valt Saab som leverantör av tre A26-ubåtar i en affär värd omkring 47 miljarder kronor. Affären är ytterligare en miljardorder som illustrerar den kraftigt ökade efterfrågan på avancerad europeisk försvarsmateriel. Saab är även en ledande aktör inom avancerade övervaknings- och ledningssystem.

Ulf Kristersson och Donald Tusk vid pressträffen / Saabs ubåt A26. Foto: Faksimil Youtube / Saab

Den senaste stora framgången kom när Nato meddelade att alliansen väljer Saab GlobalEye som framtida luftburna övervaknings- och ledningssystem (AEW&C) och inleder förhandlingar med Saab om köp av upp till tio system. GlobalEye är tänkt att ersätta delar av Natos åldrande AWACS-kapacitet.

LÄS ÄVEN: Kristersson om Trumps Putin-möte: Många svenskar känner oro för fred

Programmet uppskattas vara värt omkring 4,5 miljarder amerikanska dollar, motsvarande cirka 44 miljarder kronor. Varje flygplan beräknas kosta omkring 400–450 miljoner dollar beroende på utrustning, utbildning och stödsystem. Om affären fullföljs blir den en av de största exportframgångarna i Saabs historia.

– Vi är beredda att starta omedelbart, säger Saabs vd Micael Johansson till Dagens industri.

GlobalEye bygger på affärsflygplanet Bombardier Global 6500 men utrustas med Saabs Erieye-radar och sensorer som kan upptäcka och följa mål i luften, till havs och på marken över mycket stora områden. Systemet används för luftövervakning, ledning av stridsflyg, upptäckt av kryssningsrobotar och drönare samt maritim övervakning.

LÄS ÄVEN: M-topp efter 111 miljarder till Ukraina: Vi måste skänka mer annars kommer våra barn prata ryska i Sverige

Natos beslut innebär samtidigt att Saab går vidare med GlobalEye som framtida lösning för alliansens luftburna övervakning, efter att den amerikanska E-7 Wedgetail tidigare varit ett av alternativen för att ersätta den befintliga AWACS-kapaciteten.

Affären, som innebär att Saab går vidare framför den amerikanska konkurrenten Boeing, hade sannolikt inte varit möjlig utan Sveriges medlemskap i militäralliansen.

LÄS ÄVEN: Sverige och EU överens: Lovar täcka Ukrainas ekonomiska behov

Nato har hittills fattat beslut om att inleda förhandlingar med Saab, men något slutligt kontrakt är ännu inte undertecknat.

Jobbtillfällen i Sverige

Den växande efterfrågan innebär samtidigt stora positiva effekter för svensk industri. Saab har under de senaste åren rekryterat tusentals nya medarbetare och fortsätter expandera sin verksamhet i bland annat Linköping, Karlskoga, Göteborg, Arboga och Järfälla.

Underleverantörer över hela landet får också fler uppdrag när produktionen av radar-, robot- och sensorsystem ökar. För många kommuner innebär försvarsindustrins expansion fler jobb, ökade skatteintäkter och nya investeringar.

Samtidigt väcker utvecklingen frågor om kopplingen mellan säkerhetspolitik och ekonomiska intressen. Försvarsindustrins intäkter är nära kopplade till staters beslut att öka sina militära investeringar. När säkerhetsläget försämras och försvarsanslagen höjs innebär det samtidigt växande affärsmöjligheter för företag som Saab.

LÄS ÄVEN: Ukrainas försvarsminister: 2 miljoner ukrainare undviker mobilisering – 200 000 soldater på olovlig frånvaro

Det innebär inte att företagen motsätter sig fred. Det finns inga belägg för att Saab eller Wallenbergsfären skulle vilja förlänga kriget i Ukraina av ekonomiska skäl. Däremot kan den säkerhetspolitiska linje som regeringar driver, med ökade försvarssatsningar som följd, samtidigt skapa större affärsmöjligheter för bolag som Saab.

Statsminister Ulf Kristersson, en av de tydligaste förespråkarna för ett stärkt stöd till Ukraina, har samtidigt konstaterat att det förändrade säkerhetsläget också har gynnat svensk försvarsindustri genom ökade beställningar och nya affärer.

– Men att vi nu har helt unika möjligheter tycker jag är uppenbart. Vi har redan ökat exporten med 70 procent och antalet anställda med 50 procent, på bara några år. Traditionella försvarsindustriföretag gifts ihop med techbolag som gör helt nya saker, sa han till SvD.

LÄS ÄVEN: Robert F. Kennedy Jr: Ukrainakriget är en penningtvättskomplott

Det är samtidigt svårt att bortse från att ett långvarigt spänt säkerhetsläge, som nu går in på sitt femte år, driver upp efterfrågan på avancerade vapensystem, övervakningsflyg och annan försvarsmateriel. Resultatet är en mångmiljardmarknad där säkerhetspolitiska beslut och ekonomiska intressen i praktiken möts.

Zelenskyj på plats vid Saabs anläggning med Marcus Wallenberg och regeringen. Foto: Per Kustvik /Saab Inte redo för fred

Tidigare i år deltog Jacob Wallenberg i en säkerhetskonferens utanför Helsingfors. Där lyfte han att en potentiell fred skulle innebära nya utmaningar för den pågående militära upprustningen inom Natos medlemsländer.

LÄS ÄVEN: Wallenberg: Vi är inte förberedda för fred i Ukraina

– Vi vet alla vad som händer när freden dyker upp.

– De flesta av oss är inte så väl förberedda för en potentiell fred och allt vad den innebär.

Wallenberg ska återuppbygga

I april stod det även klart att den svenske industrimiljardären och Saabs styrelseordförande Marcus Wallenberg tar plats i ett internationellt rådgivande organ kopplat till Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

LÄS MER: Familjen Wallenberg belönas med plats i Zelenskyj-råd

Rådet ska bidra med expertis för Ukrainas ekonomiska återuppbyggnad efter kriget. Wallenberg-familjen har tidigare gjort uttalanden som uppfattats som motstånd mot en snabb fredsuppgörelse och meddelade så sent som i februari att Europa inte är redo för fred i Ukraina.

Marcus Wallenberg och statsminister Kristersson i möte med Zelenskyj. Foto: Ninni Andersson / Regeringskansliet Prognosen: Växer ytterligare

En ny rapport från konsultföretaget McKinsey pekar på en kraftig tillväxt för den svenska försvarssektorn. Enligt analysen kan branschens omsättning öka från dagens omkring 65 miljarder kronor till cirka 330 miljarder kronor år 2035, vilket skulle göra den till en av landets största industrigrenar.

Prognosen omfattar inte enbart försvarsmateriel, utan även civila verksamheter med nära koppling till försvaret, däribland telekom och cybersäkerhet.