Under det senaste decenniet har brottsligheten förändrats i grunden. Sedan smarttelefonen fick sitt genomslag har en stor del av brottsligheten blivit organiserad, digital och gränsöverskridande. Ett bedrägeri kan planeras i ett land, genomföras från ett annat och drabba tusentals människor i Sverige.

(Har du något att säga? Här kan du enkelt skriva och skicka in en insändare eller debattartikel.)

Samma kriminella nätverk ligger ofta bakom en lång rad brott och brottstyper. En serie bostadsinbrott eller butiksstölder kan till exempel vara en del av den kriminella ekonomi som finansierar betydligt grövre brottslighet.

Det betyder inte att utredningsresultat blivit mindre viktiga. Den som utsätts för brott ska kunna förvänta sig att polisen gör allt för att utreda det som har hänt, och vi behöver fortsätta förbättra våra utredningsresultat. Men dagens polisarbete omfattar mer än så. Därför behöver också bilden av polisens resultat bli bredare.

Ett exempel är den internationella insats som polisen i region Nord ledde för ett år sedan. Tillsammans med polis och åklagare i Portugal samt med polis i Spanien slog man till mot ett nätverk som misstänks ha lurat omkring 5 000 svenskar, många av dem småföretagare, på upp till 150 miljoner kronor. Ett 70-tal personer greps, däribland de tre svenska huvudmännen, och som nu ska åtalas i Portugal.

För de omkring 5 000 svenskar som utsattes för brotten är det naturligtvis ett viktigt resultat. Men eftersom de ansvariga planeras att lagföras i Portugal syns resultatet inte i de svenska mått som polisen bedöms utifrån, trots att utredningen omfattade tusentals svenska brottsoffer. Det visar hur dagens brottslighet och polisarbete inte alltid fångas av traditionella sätt att beskriva resultat.

Samma sak gäller när polisen stoppar internationella stöldligor. Om en stöldliga grips efter två bostadsinbrott är de uppklarade brotten ett resultat. Men internationella stöldligor kommer inte till Sverige för att begå endast två inbrott utan de begår en lång rad brott under kort tid. Resultatet är därför inte bara de brott som klaras upp, utan också den brottsserie som avbryts innan fler människor hinner drabbas.

Det syns också i statistiken. Enligt Brås officiella statistik minskade antalet anmälda stöld- och tillgreppsbrott med omkring 75 000 mellan 2023 och 2025, en minskning med 20 procent. En del av förklaringen är att polisen i större utsträckning använder utlänningslagens möjligheter att avvisa internationella stöldligor och besluta om återreseförbud. När internationella stöldligor väljer bort Sverige minskar också antalet människor som drabbas av brott.

Bedrägerier är ett annat tydligt exempel. I dag anmäls över 230 000 bedrägeribrott varje år. Hur viktigt det än är att utreda dem räcker det inte för att möta en brottslighet av den omfattningen. Vi måste också minska inflödet av nya brott. Därför arbetar polisen mer proaktivt med att stoppa de nätverk som ligger bakom brotten och varna allmänheten för nya tillvägagångssätt.

Cyberbrott, internationella bedrägerier och organiserad brottslighet kräver analys, underrättelser och internationellt samarbete långt innan en förundersökning inleds. Vårt uppdrag har blivit bredare och vi verkar i stor utsträckning i en komplex brottsmiljö.

Men vi behöver fortsätta förbättra våra utredningsresultat och polisen behöver fortsättningsvis granskas kritiskt av både media och tillsynsmyndigheter. Om vi vill förstå hur väl polisen löser sitt uppdrag i dag räcker det inte att enbart titta på uppklarade brott och lagföringar i Sverige. Vi behöver också beskriva hur brottslighet avbryts innan fler människor hinner drabbas, hur kriminella nätverk, både i Sverige och utomlands, störs och hur internationellt samarbete leder till att svenska brottsoffer får upprättelse även när lagföringen sker i ett annat land.

Brottsligheten blir inte mindre komplex. Därför behöver vi fortsätta förbättra våra utredningsresultat, men också bredda samtalet om polisens resultat.

Lars Wahlberg, biträdande regionpolischef i polisregion Nord