Ungefär hälften av proteinet som odlas på svensk åkermark går i dag till djurfoder, enligt SLU. Djuren äter upp mat som kunde mätta människor och ger bara en bråkdel tillbaka på tallriken. Samtidigt importerar Sverige nästan all kvävegödsel och nästan allt drivmedel, enligt Livsmedelsverkets analys. I krig kan vi inte låta djuren äta upp vår mat.

Färskt kött och färska mejerivaror är dessutom krisens sårbaraste livsmedel: de kräver obrutna kylkedjor med el, kyltransporter och kyldiskar dygnet runt. I Ukraina har elnät och energiinfrastruktur varit centrala mål. Bönor, ärtor och spannmål lagras i månader utan en enda kilowattimme. Jordbruksverket räknar självt med att 90 till 95 procent av befolkningen skulle klara sig på enbart spannmål i tre månader.

Andra länder visar att staten kan styra om pengar: Flandern har ersatt bönder som minskar grisproduktionen och Danmark har byggt upp statligt stöd för växtbaserade livsmedel. Den som byter gröda ska tjäna på det, inte straffas för det.

Beredskapen kan börja lokalt. När Nynäshamns kommun upphandlar mat till skolor och äldreboenden ska baljväxter och matspannmål från svenska bönder efterfrågas. Region Stockholm bör rikta beredskapspengar till omställningsstöd, inte bara till lagerhyllor.

Linda Lindström och Jonas Norberg, Hållbart Matsystem