Att AI väcker oro är inte förvånande. Bilden är ofta att tekniken tar jobben, även om forskning snarare tyder på att arbetsroller omformas och nya yrken växer fram. Däremot kan unga i AI-exponerade yrken, åtminstone under en övergångsperiod, få svårare att ta sig in på arbetsmarknaden när enklare arbetsuppgifter automatiseras. Vår undersökning visar också att yngre är mer pessimistiska till AI:s inflytande på det egna arbetslivet och känner större oro för att AI ska ta över arbetsuppgifter.

Samtidigt pekar mycket på att de mänskliga förmågor som akademiska utbildningar tränar oss i, som kritiskt tänkande, reflektion och analys, blir än mer centrala i framtiden. Breda utbildningar som kan anpassas till skiftande kompetensbehov och akademiker som fortsätter att lära genom hela arbetslivet kommer därför att spela en avgörande roll för en lyckad AI-transformation.

Regeringen har som mål att Sverige ska bli en av världens främsta AI-nationer. För att nå det målet och samtidigt stärka arbetsmarknaden behöver den vikande AI-optimismen vändas. Det kräver lägre trösklar till första jobbet, bättre möjligheter till livslångt lärande och att fler arbetsplatser inkluderar medarbetare och fackligt förtroendevalda i AI-utvecklingen. Efter höstens val måste den tillträdande regeringen därför tydligt prioritera frågan om hur AI påverkar framtidens arbetsmarknad.

När vi frågade våra medlemmar om vilka värden som bör prägla Sveriges satsning på AI hamnar säkerhet, tillförlitlighet, demokratiska värderingar och inkluderande tillväxt i topp. Det är ett viktigt medskick till politiker i Stockholms län som vill att fler ska känna sig hoppfulla om framtidens arbetsliv.

Hanna Birath, sakkunnig, Akavia