Moderaterna har återigen upptäckt den politiska universalmedicinen: fler utredningar. När verkligheten är besvärlig – tillsätt en arbetsgrupp. När vården går på knäna – prata om ”långsiktighet”.

Det är nästan imponerande.

I Norrtälje kämpar vårdpersonalen med underbemanning, överfulla avdelningar och patienter som får vänta längre än vad som är rimligt. Men i Moderaternas värld verkar problemet främst vara att man inte har utrett tillräckligt länge.

Man kan undra: exakt hur många utredningar krävs innan en sjuksköterska får en rimlig arbetsmiljö? Hur många ”prövade farhågor” krävs innan en patient faktiskt får vård i tid?

Retoriken om att ”värna” Norrtälje sjukhus är nästan rörande. Det är ungefär som att stå vid ett brinnande hus och tala varmt om vikten av brandsäkerhet – samtidigt som man noggrant utreder vilken slang som borde användas.

Och så detta ständiga spöke: ”ideologiska experiment”. Som om problemet i svensk vård vore för mycket idéer – och inte för lite personal, för få vårdplatser och en styrning som faktiskt fungerar i vardagen.

Sanningen är enklare än så. Invånarna i Norrtälje behöver inte fler formuleringar. De behöver en vård som fungerar en måndag morgon i februari när influensan slår till – inte en vision för 2035.

Att prata om framtiden är bekvämt. Att ta ansvar i nuet är betydligt svårare.

Det är kanske därför Moderaterna föredrar det förstnämnda.

Dan Larsson